Möt våld och hot i skolan med tydliga konsekvenser

Ingen elev ska gå till skolan och ha ont i magen för att han eller hon är rädd. Ingen förälder ska behöva känna ångest för att barnet är utsatt i skolan. Men det är en smärtsam verklighet för alldeles för många elever, inte bara i Stockholm utan runt om i Sverige. Nu krävs ett tydligt ledarskap.

Stockholms egna undersökningar visar också att många elever inte vet vem de ska vända sig till om någon blir utsatt för våld och kränkningar. Foto: Mostphotos
Trots att det gått nästan 40 år sedan Jan Guillou skrev boken Ondskan om pennalismen och utsattheten på internatskolan Stjärnsberg så har inte utsattheten på våra skolor försvunnit, tvärtom. Även om mycket har förändrats så finns ändå våldet och den kränkande behandlingen kvar.

En färsk sammanställning från Stockholms stads skolor visar att det skedde över 1000 rapporterade händelser om våld och hot i skolorna förra året. Stadens egna undersökningar visar också att många elever inte ens vet vem de ska vända sig till om någon blir utsatt. Var tredje elev i årskurs åtta uppgav att vuxna på skolan inte reagerade om någon varit elak mot en elev. I en klass på 30 elever upplever sex flickor att de inte är trygga i Stockholm. Skolan har blivit en av de vanligaste brottsplatserna. Huvudmannen är ansvarig och här är skollagen glasklar.

Jag vill visa samma handlingskraft och beslutsamhet angående otryggheten i skolan som när det rör otryggheten kring gängkriminaliteten. Jag menar att följande insatser nu krävs för att ta tillbaka säkerheten och tryggheten för våra elever;

Bygg skolor säkra. Många skolor har en fysisk miljö som förstärker otryggheten. Vid samtliga nybyggnationer måste därför det brottsförebyggande perspektivet in. Nya skolor ska byggas med tryggheten i fokus och här kan samarbeten med kriminologer visa sig framgångsrikt. Många kommuner har skolor med slitna miljöer. Stiftelsen Tryggare Sverige har visat att insatser bidragit till att minska skolvåldet med 30 procent i vissa skolor. Rastvärdar, sänkta skåp och transparanta miljöer är några exempel på förändringar. Klotter och skadade möbler ska givetvis åtgärdas omedelbart.

Förtydliga ansvarskedjan. I skollagen framgår att huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling. Lärare eller annan personal ska anmäla kränkningar till rektorn, som i sin tur anmäler till huvudmannen. Verkligheten är tyvärr en annan.

Stockholms stads revisorer riktar i en färsk rapport kraftfull kritik mot betydande brister i arbetet mot kränkande behandling i skolan. Sedan tidigare har också Skolinspektionen riktat tydlig kritik mot Stockholms stads arbete, som anses ha betydande brister i hur de förebygger, utreder och vidtar åtgärder mot trakasserier och kränkande behandling.

Så när utbildningsminister Gustav Fridolin hotar skolor med vite så är det populistiskt trams. Är det några som ska få betala vite är det huvudmännen för skolorna som också är de som är ansvariga enligt lag, det vill säga Stockholms kommun där dem rödgröna styr.

Rapporter om våld, hot och kränkande behandling måste också kunna rapporteras in av elever och föräldrar själva i ett parallellt system för att uppmärksamma mörkertal eller när kränkningar inte tas på allvar av lärare eller skola.

Trygghet på nätet. Särskilt allvarligt är det att det verkar saknas en plan för hur Stockholm ska motarbeta trakasserier på nätet. Anmärkningsvärt, eftersom vi lever i en tid där var tredje ungdom mellan 10-16 år är utsatta för trakasserier på nätet, enligt organisationen Friends. Trakasserier och övergrepp följer numera med eleven från skolkorridoren till datorn i tonårsrummet.

Kommuner måste säkerställa att elevhälsan finns på nätet och att det finns tillgång till skolpsykologer och kuratorer på nätet även när skolan är stängd. Trakasserier och kränkningar tar varken helg eller lov.

Ingen kommun ska kunna komma undan med att nonchalera otryggheten och den osäkra miljön i skolan. Det finns evidensbaserade metoder att arbeta med i skolan för att minska trakasserier och kränkningar. Den forskningsbaserade, Olweusmodellen, som är införd i kommuner som Helsingborg, har gett mycket goda resultat.

Nu är det hög tid för ansvarsutkrävande och åtgärder, för varje dag sviks eleverna som drabbas.

Anna König Jerlmyr

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *